Engelskläxan till på torsdag är text och glosor på s. 43.Texten ska du kunna läsa med flyt och översätta.
Du som fick fem glosor har:
1. started - började
2. too - också
3. Beautiful (tack mina vakna elever för att ni märkte att jag inte kan stava på engelska. Nu är det i alla fall rättat! :-)) //Marie
4. play - leka
5. there - där
Du som ska lära alla glosor har också:
6. graveyard - kyrkogård
7. watched - tittade på
8. wanted to - ville
9. yard - gård
10. times - gånger
11. surprised - förvånad
12. walked - promenerade, gick
13. didn´t see - såg inte
14. went into (go) - gick in i
15. didn´t come out - kom inte ut
Glöm inte att du till på fredag ska ha skrivit klart din bokrecension (alla kapitlen). Du får gärna göra det på EA-tid när all annan planering är klar.
//Marie
tisdag 8 april 2014
torsdag 3 april 2014
FACIT TILL LF - Blandningar och lösningar
Läsförståelse, v. 15
Läs sidorna 24 – 27 i Boken
om Fysik och Kemi. Svara på frågorna och gör sedan ”Min ordlista”. (Till
ordlistan kan du behöva ta hjälp av andra kapitel också.)
1) Vilka former har stearinet i ett ljus som brinner?
Stearinet i ett ljus smälter högst upp vid lågan och är flytande där, det flytande stearinet som sugs upp av veken förgasas till gas. Det kalla stearinet, både det som ännu inte smält och det som runnit ner och stelnat för att det svalnat, är i fast form.
Stearinet i ett ljus smälter högst upp vid lågan och är flytande där, det flytande stearinet som sugs upp av veken förgasas till gas. Det kalla stearinet, både det som ännu inte smält och det som runnit ner och stelnat för att det svalnat, är i fast form.
2) Hur kommer det sig att det luktar häst i hela stallet och
inte bara på hästen? Det har lossnat molekyler från
hästen som sprids med luften. När vi får molekylerna i näsan känner vi lukt.
3) Vilket behöver högst värme för att smälta – glas eller
järn? Järn behöver högst värme för att smälta.
4) I vattnets kretslopp finns vatten i alla former – fast (i
alla fall här i Sverige på vintern), flytande och gas. Titta på förklaringen av
vattnets kretslopp längst bak i boken, på pärmens insida. Läs den noga och se
till att du verkligen förstår vad vattnets kretslopp är och hur det fungerar.
Rita sedan en egen bild och förklara med egna ord vattnets kretslopp här:
Min kemiordlista Namn____FACIT_________________
Du bör redan kunna:
Skriv en förklaring för att kolla så att du verkligen kan
dessa ord som vi haft i tidigare arbetsområden. Rita gärna där det gör
förklaringen tydligare. Om det är något ord du inte kan så ta reda på vad det
betyder och lär dig det! Se till att du förstår förklaringen så att du inte
bara kan den utantill.
Atom:
En atom är den minsta delen av ett ämne. Delar
man till exempel en guldatom så är den inte guld längre. Atomer är som de
minsta byggklossarna allt runt oss är byggda av.
|
|||
Avdunstning: När ett ämne går från flytande form till gasform.
Hur går det till? Molekyler tar upp värmeenergi à då börjar de röra sig mer à de tappar helt greppet om varandra à de svävar ut i luften som fria, ensamma molekyler. |
|||
Fast:
När ett ämnes molekyler inte rör sig så mycket så
kan de hålla hårt i varandra. Molekylerna är alltså nära varandra och håller så
hårt i varandra att de inte kan byta plats. Ämnet känns hårt och fast
|
|||
Flytande:
Molekylerna eller atomerna i ämnet håller ganska
löst i varandra så att de kan glida runt varandra lite. De rör sig mer än i
fast form men inte lika mycket som i gasform. Ämnet känns vått.
|
|||
Gas: I gasform har
molekylerna eller atomerna släppt varandra helt och svävar fritt för sig
själva. De rör sig mycket.
|
|||
Grundämne: Ett grundämne är ett ämne som består av bara en sorts
atomer, t ex rent guld. (Rent guld består alltså bara av guldatomer.)
|
|||
Kondensering: När ett ämne går från gasform till flytande form.
Hur går det till? Ett flytande ämne kyls ner à molekylerna börjar röra sig mindre à de kommer närmre varandra och får löst tag i varandra à de har blivit flytande |
|||
Kemisk förening: En kemisk förening är ett ämne som består av flera
olika sorters atomer, t ex vatten som består av en syreatom och två
väteatomer.
|
|||
Molekyl: En molekyl är flera atomer som sitter ihop. Det kan
vara atomer av samma sort
|
|||
Smältning: När ett ämne går från fast till flytande form.
Hur går det till? Ett fast ämne värms à molekylerna rör sig mer à de lossar greppet om varandra à de kan glida runt varandra, ämnet är flytande. |
|||
Stelning: När ett ämne går från flytande till fast form.
Hur går det till? Ett flytande ämne kyls à molekylerna rör sig mindre à de kommer närmre varandra à de får hårdare tag i varandra à ämnet är fast |
Ord som är nya för detta tema:
Ta reda på vad orden betyder och skriv en förklaring. Rita
gärna där det gör förklaringen tydligare.
Blandning: När olika ämnen finns huller om buller tillsammans.
|
Densitet: Täthet. Om man har en viss mängd av ett ämne, t ex en
liter, så väger ämnet mer ju tätare det är. Om du jämför bomull och järn så
väger en liter bomull nästan inget alls efter som det inte är så tätt. Man säger
att bomull har låg densitet eller låg täthet. En liter järn väger däremot
flera kilogram eftersom det är mycket tätare än bomull. Järn har helt enkelt
högre densitet än bomull.
En kropp som har högre densitet än vatten sjunker. En kropp som har lägre
densitet än vatten flyter.
|
Lösning: En lösning är en blandning där ett ämne har löst sig i
ett annat. Att det har löst sig betyder att det inte längre går att se
delarna av det lösta ämnet. (t ex sockerlösning där sockret löst sig i
vattnet så att man inte längre kan se några bitar av socker.
|
Mättad lösning: En lösning är mättad när det inte längre går att lösa
mer av ett ämne i den.
|
Omättad lösning: En lösning är omättad om det går att lösa mer av ett
ämne i den.
|
Separera: Separera är när man delar upp ämnena från en blandning
igen.
Beskriv också några olika metoder för separering:
1)
Galler, såll eller
sil – kan användas för att dela grova saker, som inte kommer igenom hålen, från
finare saker som kommer igenom hålen. Denna metoden använder vi till exempel
när vi separerar pastan från vattnet den kokt i.
2)
Filter – kan
användas för att separera mindre saker från något flytande. Den metoden
använder vi till exempel när vi brygger kaffe och vill behålla kaffebönorna i
filtret men ha ner vattnet och de ämnen som löst sig i vattnet i kaffekannan.
3)
Avdunstning – använder
man genom att man låter vattnet dunsta bort från en lösning så att man får kvar
det ämnet som var löst i vattnet. Den metoden använder vi till exempel när vi
utvinner salt från havsvatten.
4)
Låta sjunka – är
en metod som man kan använda när man har ämnen som är blandade med en vätska
men inte löst sig. Det tyngre ämnet sjunker till botten och sen kan man hälla
bort vätskan.
5) Magnet – kan användas när man har en blandning med
magnetiska metaller. Den metoden används vid sopsortering. (Det är därför det
är viktigt att ta bort den lilla vekehållaren i värmeljus när den lämnas till
återvinning. Vekehållaren är av järns och om den sitter kvar i
aluminiumformen så följer aluminiumet med den när man sorterar bort järnet
med en magnet.)
|
Kemiprov torsdag
Kemiprovet är ändrat från onsdag till torsdag eftersom det är en viktig labb vi inte hinner göra annars.
Målen för temat är: Du ska kunna:
• förklara och använda de ord och begrepp du får i din ordlista (t ex kondensation, densitet, molekyl, grundämne),
• förklara hur vattnets kretslopp fungerar i naturen och i vårt samhälle (vattenrening),
• beskriva vad en blandning och en lösning är,
• beskriva några olika metoder för att dela upp ämnena i en blandning,
• veta om några välkända ämnen löser sig i vatten eller inte,
• planera, genomföra och dokumentera en laboration,
Det kan du läsa på i häftet som vi hade i läxa till i tisdags. Du kan också läsa på i ditt LF-häfte (frågor och ordlista). Vill du göra lite extra så kan du se några filmer på ur: om salt, om fläckar, om vatten
Målen för temat är: Du ska kunna:
• förklara och använda de ord och begrepp du får i din ordlista (t ex kondensation, densitet, molekyl, grundämne),
• förklara hur vattnets kretslopp fungerar i naturen och i vårt samhälle (vattenrening),
• beskriva vad en blandning och en lösning är,
• beskriva några olika metoder för att dela upp ämnena i en blandning,
• veta om några välkända ämnen löser sig i vatten eller inte,
• planera, genomföra och dokumentera en laboration,
Det kan du läsa på i häftet som vi hade i läxa till i tisdags. Du kan också läsa på i ditt LF-häfte (frågor och ordlista). Vill du göra lite extra så kan du se några filmer på ur: om salt, om fläckar, om vatten
onsdag 2 april 2014
Veckans problem, redovisning 8/4
Att en fotbollsupporter miste livet i Helsingborg har dragit
igång stora diskussioner om hur man ska göra för att få bort våld vid
fotbollsmatcher, inte bara på stadion utan också ”på stan”. Har du några idéer
eller tankar om vad man kan göra? Vad i så fall?
En gång när Maries man var fotbollsdomare i en match för
6-åringar fick han avvisa en förälder som skrek kränkningar mot de små och
uppträdde hotfullt när hans son spelade. Så redan i knattefotbollen finns
problemen även om det är i mindre skala… Om du var tränare för ett fotbollslag
i din ålder. Hur skulle du arbeta med det där, för att förebygga sådant
beteende senare när spelarna blir vuxna och för att få en trevlig stämning i
laget?
Till din hjälp kan du kanske ha:
Polis, sociala myndigheter, föräldrar, tränare från både din egen och andra klubbar, egna förslag…
Polis, sociala myndigheter, föräldrar, tränare från både din egen och andra klubbar, egna förslag…
omprov religion
Vi har tre olika "kategorier" av omprov i religion på tisdag 8/4:
* Skriftligt omprov "världsreligionerna",
* Skriftligt omprov "kristendomen förr och nu"
* Muntligt omprov "kristendomen förr och nu".
Tillhör du den sistnämnda kategorin så ska du ha med sig en skriftlig förberedelse som du gör hemma (eller i skolan på torsdag) genom att lyssna på ett radioprogram på webben (gå ner till ”kyrkan” så finns där två ljudfiler om kyrkans betydelse förr. ) och svara på frågorna:
· Välj något som någon i programmet säger som du tycker visar att kristendomen (eller kyrkan) hade en större roll då än nu. Vad väljer du?
· Vad är det som gör att du tycker att det visar att kristendomen hade en större roll förr?
· Jämför det du valde med hur det är nu. Hur är det nu? Finns det skillnader? Finns det likheter?
· Varför var det så då tror du? Varför är det som det är nu?
* Skriftligt omprov "världsreligionerna",
* Skriftligt omprov "kristendomen förr och nu"
* Muntligt omprov "kristendomen förr och nu".
Tillhör du den sistnämnda kategorin så ska du ha med sig en skriftlig förberedelse som du gör hemma (eller i skolan på torsdag) genom att lyssna på ett radioprogram på webben (gå ner till ”kyrkan” så finns där två ljudfiler om kyrkans betydelse förr. ) och svara på frågorna:
· Välj något som någon i programmet säger som du tycker visar att kristendomen (eller kyrkan) hade en större roll då än nu. Vad väljer du?
· Vad är det som gör att du tycker att det visar att kristendomen hade en större roll förr?
· Jämför det du valde med hur det är nu. Hur är det nu? Finns det skillnader? Finns det likheter?
· Varför var det så då tror du? Varför är det som det är nu?
Omprovet
görs som en gruppdiskussion. Har du inte möjlighet att lyssna på radioprogrammen hemma så får du
gärna lov att stanna kvar efter skolan på torsdag och lyssna på programmen och
förbereda ditt omprov.
Lycka till!
Marie
Marie
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)